Onyanserat i DNs artikel om svensk skola och Tolvåker

I dag har DN en artikel om bland annat Tolvåker på nätet. Jag är faktiskt förvånad över hur problemen på skolan vinklas i artikeln. Jag har alltid uppfattat Maciej Zaremba som en nyanserad och reflekterande journalist men den här artikeln visar något annat. Den analys som man kan förvänta sig fattas i hög grad. För mig är det tydligt att Tolvåkerskolan har blivit en bricka i debatten om huruvda skolan ska vara stalig eller kommunal. Det står naturligtvis var och en fritt att vilja ha en statlig skola, men det är väl ingen som är så naiv att man tror att en stalig skola skulle innebära en skola helt fri från lednings- och personalproblem. För det är i huvudsak vad Tolvåkerskolans problem i grunden handlar om.

Kävlinge kommun driver totalt 11 skolor. De bekymmer som har funnits på Tolvåkerskolan finns inte på de övriga 10. Det innebär självklart inte att situationen på Tolvåker varit acceptabel, långt därifrån, men det säger ändå en del om att det handlar mer om ett lokalt problem på en skolenhet än om att kommunens skolverksamhet totalt sett har misslyckats. Det innebär inte heller att en statligt styrd skola skulle ha garanterat en annan situation.

På Tolvåkerskolan har det funnits problem i många år. Många föräldrar, som i dag har barn i skolan, har konstaterat i samtal med bland annat mig att det var på samma sätt när de själva gick där. Samtidigt har skolans elever alltid haft goda betyg. Den bakgrunden är bra att bära med sig.

Jag har varit ansvarig för skolverksamheten i Kävlinge kommun sedan 2007 och kan inte ta ansvar för det som gjordes tidigare. Mycket av det som skrivs i artikeln om tiden innan dess är dock, i likhet med det som skrivs om de senaste åren, lösa bilder ryckta ur sitt sammanhang. Många felaktigheter får stå oemotsagda. Den rektor som uttalar sig i texten har inte varit anställd i kommunen sedan 1998 och vet uppenbarligen mycket lite om vad som hänt i kommunen och på Tolvåkerskolan under senare tid. Problemen på Tolvåkerskolan handlar alltså i första hand om långvariga problem med ledning och personal. Den typen av bekymmer finns så vitt jag vet även inom en del statliga verksamheter, kanske till och med på någon av våra större tidningar?

När man läser Zarembas artikel låter det i någon mån som om de förändringar som påbörjades på skolan 2008 förstörde en då välfungerande skolverksamhet. Sanningen är att åtgärderna var i högsta grad nödvändiga. Skolinspektionen gjorde en inspektion 2009 i vilken man konstaterade att skolan behövde utvecklas, att man i hög grad måste modernisera sina metoder och att det arbete som den nya skolledningen (som tillträdde 2008) påbörjat var ett steg i rätt riktning. Deras slutsatser stämde således väl med de analyser som man från kommunens sida hade gjort under 2007-2008. Arbetet med att förändra skolan kunde ha genomförts på ett bättre sätt, det är ju tydligt när vi står med facit i hand. Det tar vi med oss under det arbete som för närvarande pågår. Att insatserna var nödvändiga är dock inget att tveka kring. Zarembas bild av den moderna skolan känns sammantaget ganska märkliga och tämligen okunnig.

Situationen på skolan är betydligt mer komplex än det låter i DNs artikel. De elever som går på skolan har fortfarande mycket goda resultat. Betygen ligger en bra bit över rikets genomsnitt och det vanligaste betyget på skolan är VG. Sedan 2007 har både betyg och elevernas mätta trivsel stigit. Mobbingförekomsten på skolan är låg. Det är också fakta. Det bekräftar således bilden av att skolans bekymmer i första hand handlar om ett arbetsmiljöproblem.

Inte bara bilden av Tolvåker är märklig. ”Det ser ut som ett flyktingläger, så beskrivs HC Educations lokaler. Så respektlöst och oförskämt mot en tämligen nystartad fristående verksamhet. Visst, moduler är sällan jättelustiga rent estetiskt, men den som besökt HC vet att ungarna och lärarna trivs även i sina tillfälliga lokaler och att den permanenta skolbyggnaden just nu växer fram på tomten bredvid modulerna. Klassrum i moduler är i allmänhet är dessutom tämligen välfungerande, både på HC och på andra skolor även om en permanent lösning naturligtvis är att föredra. Jag ser positivt på HCs etablering, att Kävlinge får fler friskolor följer den trend som finns i andra kommuner och ger Kävlinges familjer samma valfrihet som barnfamiljer i många andra kommuner haft länge. Sen är det självklart att de kommunala skolorna ska vara av hög kvalitet, jag ser dock ingen som helst motsättning i detta. Valfrihet och konkurrens gynnar utvecklingen i alla skolor.

Det viktigaste nu är att kommunen fortsätter att ta ansvar, för de elever som finns på skolan i dag och för de elever som kommer dit i framtiden. Lika viktigt är att vi får en skola där lärarna trivs på sin arbetsplats. Jag tror faktiskt att vi är på god väg. I min dialog med facket hör jag att de insatser som gjorts leder åt rätt håll, även om mycket arbete återstår. Senast i går hörde jag dessutom att en förälder med barn på Tolvåkerskolan berättat för en av mina moderata kollegor i kommunen att ”det har blivit så bra på skolan, det är verkligen bra nu”, vilket kändes väldigt skönt. Allt på skolan är naturligtvis inte perfekt, vilken skola är det, men det börjar uppstå ett lugn. Lärarna börjar få den arbetsro de ska ha. Vi har kontinuerlig uppföljning på skolan och får återrapportering inom en rad områden som handlar både om elevernas och personalens situation.

Mycket kunde gjorts annorlunds på Tolvåkerskolan, under en lång tid. Så ser det ut och det kommer man inte i från. Men idag har vi en skola där det pågår en välplanerad växling till en ny erfaren rektor och där pedagogerna har fått stöd genom en rad i extrainsatta åtgärder. De insatta åtgärderna utvärderas löpande och kommunen kommer att sätta in alla de stödåtgärder som behövs, för eleverna och för personalen. Jag är således ganska säker på att de elever som finns på skolan idag kommer att gå ut med goda resultat till våren. Jag är också övertygad om att skolan framöver kommer att bli just den goda arbetsplats som vi från kommunens sida vill erbjuda elever och lärare. Vi kommer helt enkelt inte att ge oss innan vi är där.

Annonser

37 Responses to Onyanserat i DNs artikel om svensk skola och Tolvåker

  1. Kent Jacobsson skriver:

    Charlotte,
    Hur kan du säga att de problem som finns på Tolvåkersskolan inte finns på andra skolor? Hur lång tid har det t ex tagit att rekrytera rektor till Korsbackaskolan?
    På Korsbacka skolan har det under lång tid funnits andra problem – hur många elever går t ex ut skolan utan G i kärnämnena?
    Det var ju inte heller så långe sedan vi kunde läsa om bråk och droger på Korsbacka – är det kännetecken för en bra skola?
    /Kent

  2. Magnus skriver:

    Det är nog väldigt mycket som nämndordförande inte väljer att kommentera, från Maciej Zarembas långa artikel i Sveriges mest seriösa nyhetsmedium. En av de viktigaste punkterna är t.ex. det faktum att skolverksamheten i Kävlinge uppenbarligen har en mycket låg skolpeng (bland de lägre i hela landet, enligt Zaremba). Några exempel på detta, är när lärarna plötsligt skall tjänstgöra i klassrum 29 timmar/vecka i stället för för 25 timmar/vecka. Just nu satsar nämnden – naturligtvis med tanke på mediauppmärksamheten – lite extra pengar på just den aktuella skolans problem. Men vad händer när medierna åkt hem, blir det 29 timmar/vecka återigen, istället för 25 timmar/vecka? Jag antar det.

    Maciej Zarembas trovärdighet sågas av nämndordförande. För oss utomstående, är det bara att fråga sig vem man vill tro på: En av Sveriges mest kreddade kulturjournalister, eller en nämndordförande i en av de kommuner i Sveriges som satsar minst stålar/elev. Välj själv!

    Näe, det är mycket undanflykter och struntprat i detta långa inlägg. Gör något mer kreaktivt och ändamålsenligt, kära politiker i Kävlinge: Ta på er det politiska ansvaret, eller kanske ännu bättre…: avgå!

    Skyll inte på tidigare rektorer eller på personalen, när ni politiker har det fulla ansvaret.

    • Hej!

      Jag håller med dig om Zaremba. Jag läser gärna hans texter själv, det är därför jag faktiskt blev så förvånad av artikeln som jag tycker är rejält onyanserad och ett tydligt inlägg i debatten om skolans förstatligande. Det känns som om det avviker från annat han skriver. Nej, jag kommenterar naturligtvis inte varje del av artikeln, jag tyckte mitt inlägg blev långt nog ändå. Jag försökte fokusera på de största bristerna i texten. Du kan läsa mycket mer om Tolvåkerskolan här på min blogg om du är intresserad av att veta mer.

      Vi har höjt skolpengen inför höstterminen med 4000 kr / elev i år 7-9 0ch arbetar långsiktigt för att kunna fortsätta med fler höjningar eftersom vi har höjt ambitionsnivån för kommunens skolor. Vi har sjösatt ett femårigt projet med målet att kommunen ska finnas på topp 20 i landet när elevernas kunskap mäts. De åtgärder som behövs för att vi ska nå dit kommer att vidtas. De åtgärder som tidigare vidtagit har gjort att kommunen klättrat rejält i olika mätningar de senaste åren. Från bottenplaceringar för några år sedan till plats 62 i riket nu senast. Inte bra nog, men ett steg i rätt riktning.

      Det finns dock inget omedelbart samband mellan låg kostnad och dålig kvalitet. Vi har låga kostnader även inom t ex äldreomsorgen där vi regelbundet prisas för att vi håller toppkvalitet.

      Hälsningar

      Charlotte

      • Magnus skriver:

        Faktum kvarstår, ni verkar ha en av de lägsta skolpengarna i landet, och de 4000 kr/termin är väl en åtgärd som tillkommit efter rapport-inslaget?

        Sen framgår det fortfarande inte om ni tar det fulla ansvaret för hela händelseutvecklingen. Om inte, lär väl avgå vara ett lämpligt alternativ. Eller?

        Jag röstar dock inte i Kävlinge. Jag har inte heller mina barn i skola där heller.

        Som tur är.

      • Hej igen!

        Vi har jobbat med en rad olika åtgärder under flera år för att försöka lösa sitationen på skolan. För vårterminen har vi bland annat höjt lärartätheten med drygt 40 %, parallellt med en rad andra åtgärder. Höjningen av elevpengen kom efter det att de missförhållanden som eskalerat under hösten stod klara och som en del i vårt arbete med att långsiktigt stärka kommunens skolor. Inslaget i Rapport kom när diskussionen här i kommunen pågått länge och när lokala media redan hade skrivit om frågan i flera månader, så det i sig innehöll inget nytt för oss.

        Vi har som jag skrev 10 skolor till i kommunen och de fungerar i huvudsak bra. Jag tror således inte att elevpengen är den egentliga orsaken till de problem som varit på Tolvåker. De allra flesta föräldrar jag möter i kommunen är dessutom mycket nöjda med den skola deras barn går i.

        Jag tar naturligtvis ansvar för det som skett på skolan under den tid jag varit ordförande. Under denna period har betyg och trivsel på både Tolvåker och i kommunens andra skolor visat på stigande siffror. Det gör inte att problemen som är akuta på Tolvåker minskar i betydelse men sätter saker i ett sammanhang. Jag har starkt stöd i mitt parti för de åtgärder vi vidtagit, på kort och på lång sikt. Så länge jag har det tänker jag vara kvar som politiker och jobba vidare för att säkerställa att alla kommunens unga får gå i en bra skola.

        Charlotte

      • Magnus skriver:

        OK, den låga skolpengen (”hög kvalitet genom låg skolpeng”) och händelserna vid den aktuella skolan får väl tala för sig självt.

      • Fast det är väl ingen som pekar på ett sådant samband, jag har i varje fall inte gjort det. All forskning visar dock att det inte finns ngt entydigt samband mellan insatta ekonomiska resurser och resultat, annat är mycket viktigare. Läs t ex skolverkets rapporter.

        Charlotte

  3. Vidi skriver:

    Precis. Ingen har ansvar. Varje mandatperiod ny
    nämndordförade som inte vill ta ansvar för det som
    hände förra perioden. Den statliga skolbyråkratin
    kom aldrig med sådana undanflykter. Problemet i Käv-
    linge tyckas vara att politiker blandar sig i skötseln
    av skolan när det blir svårigheter och sen går det
    riktigt åt skogen. Usch! Ironiskt att Starke man är
    inspelad i Kävlinge.

    • Hej!

      Men det är väl ändå inte rimligt att jag ska ta ansvar för beslut som fattades innan jag blev politiskt ansvarig för frågorna? Kommunen i stort har naturligtvis ett ansvar för det som varit bakåt i tiden, men jag bodde inte ens i kommunen under delar av den period som beskrivs i DN.

      Vi försöker vara noga med att som politiker inte peta i detaljerna, i skolan och inom andra områden. Det är inte vår uppgift att styra den dagliga verksamheten. De senaste månaderna har vi dock jobbat väldigt nära förvaltning och skola för att säkerställa att de åtgärder som uppenbarligen har behövts landar på ett bra sätt. Min bild är att åtgärderna nu har god effekt. Jag tror att det samarbetet har varit en förutsättning för att vi nu är på väg att föra skolan ut ur den akuta krisen.

      Man kan vara för eller emot en statlig skola, det står var och en fritt, men inte heller på den statliga skolans tid vara alla skolor problemfria.

      Hälsningar

      Charlotte

  4. Hej Kent!

    De problem som har funnits på Korsbacka ser inte alls likadana ut som på Tolvåker. De bekymmer som fanns på skolan akut för något år sedan var snarare en social problematik med ungdomar som hamnat snett på olika sätt än problem kopplade direkt till skolan. Sen uppstod en del gruff i skolan när ungdomarna möttes där och det fick skolan arbeta tillsammans med bland annat socialtjänsten och polisen för att lösa, men det var inte i grunden skolan som var huvudproblemet.

    Vi har haft en välfungerande tf rektor på Korsbacka under en tid och kommer att ha det terminen ut, en ny rektor är klar till höstterminen. Vi har låtit det ta tid eftersom vi velat hitta rätt person. Så vitt jag har förstått är både personal och föräldraråd mycket nöjda med den tf rektorns arbete och med den rekrytering som skett.

    Andelen elever med icke godkända eller för låga betyg är högre på Korsbacka än på Tolvåker, men även på Korsbacka har eleverna bättre beyg än riket i genomsnitt. Det finns mycket kvar att göra för att jag ska vara nöjd med elevernas resultat och skolan men det fortsätter att bli bättre och bättre. Såg du att Kävlinge klättrade ytterligare 10 platser i SKLs senaste öppna jämförelser för skolan? Nu är vi på plats 62 i landet. Inte alls bra nog men det går åt rätt håll. Och jag tror att det arbete med skolutveckling som startats kommer att höja resultaten ytterligare ganska snabbt.

    Hälsningar

    Charlotte

  5. Esteban skriver:

    Dina utförliga svar här på bloggen är föredömliga, Lindblad. Grundförutsättningen för en diskussion är deltagande och det är alltid lika trevligt att se ansvariga ta diskussionen istället för att gömma sig.

    Jag skulle vilja ställa följande frågor. Anser du att kommunen har ett ansvar att se till att utreda vems ansvaret är för att det gick åt skogen med Tolvåkerskolan samt hur en sådan katastrof kunde ske? Anser du att de som medverkat till katastrofen ska ställas till svars? Och så till sist, hur ställer du dig till de kommentarer i artikeln om själva arbetssättet i skolan? Som lagarbete istället för läraransvar, grupparbete istället för enskilt arbete, tematisk undervisning istället för ämnesundervisning, elevstyrda lektioner istället för lärarstyrda lektioner, att alla elever ska ha godkänt oavsett faktisk kunskap, kort sagt den ”turn-over” som intervjuad rektor säger sig ha fått i uppdrag från kommunen. Inklusive dig då, antar jag.

    • Hej!

      Ja naturligtvis har kommunen ett ansvar, både för att reda ut de problem som uppstått och för att säkerställa att motsvarande problem inte uppstår igen. För att det ska vara möjligt måste man få fram en bra bild av som brustit på Tolvåkerskolan. Vi ser bland annat att kommunikationen brustit på flera plan och att flera av de rutiner som funnits i kommunen inte har följts.

      Vad menar du med att ställas till svars? Att som politiker eller ledande tjänsteman offentligt hänga ut folk som gjort missar i uppdraget är ingen bra väg för fortsatt utveckling tror jag. Naturligtvis ska alla som brustit ta ansvar. Jag talar för mig och den politik jag representerar, det är vad jag kan göra. Och jag försöker stå för de saker vi gjort fel. Andra får tala för sig. Det viktiga nu är ju att ungarna får en bra skola att gå i och att lärarna får en trygg arbetsmiljö. Det jobbar politik och förvaltning tillsammans för att skapa.

      Det fanns goda anledningar att ändra på en rad arbetsformer på Tolvåkerskolan kring 2008, när skolledningen byttes ut. Många lärare gjorde naturligtvis ett bra jobb då med, men totalt sett var det för mycket som inte fungerade. Detta bekräftas alltså i skolinspektionens rapport från 2009, de såg samma saker som kommunen gjort under tiden som varit innan skolans ledning byttes.

      Jag tycker att man gör det alldeles för lätt för sig om man ställer frågorna som du gör. En välfungerande skola kräver ansvarstagande lärare och välfungerande arbetslag, inte det ena eller det andra. En god undervisning kan vara både grupparbete och enskilt arbete. Tematiskt arbete kan vara alldeles utmärkt, givet att det planeras och genomförs på rätt sätt, men det gör ju inte att ämnesundervisning är fel. Sen ska det naturligtvis vara lärarna som styr lektionerna och ansvarar för att alla elever kan utvecklas maximalt efter sin förmåga, det regleras ju dessutom i lagstiftningen. Jag är politiker och det är rektor som leder det pedagogiska arbetet på skolorna, men så ser jag på saken.

      Begreppet turn-over har jag aldrig använt, men den skolledning som tillträdde 2008 fick ett tydligt uppdrag att utveckla skolan så att man skulle arbeta efter gällande läroplan. Det var inget särskilt märkligt uppdrag men med facit i hand borde man nog gått fram i betydligt varsammare tempo och troligen också med ännu mer externt stöd än det som faktiskt användes. Det tar jag med mig i det fortsatta arbetet för att säkerställa en bra skola.

      Hälsningar

      Charlotte

      • Esteban skriver:

        Kan du ge exempel på hur kommunikationen brustit och vilka rutiner som inte har följts? Kommer det en ”haverirapport” och var kan man i så fall få tag på denna?

        Med ställas till svars menar jag inte offentlig uthängning (även om föräldrar och kommunmedborgare borde ha en självklar rätt att få veta), utan det jag menar är huruvida de ansvariga ”prickas” eller motsvarande samt förhindras att arbeta med liknande arbetsuppgifter tills det finns fog för att de skulle ha bättrat sig (t.ex. via fortbildning så att de faktiskt förstår vad de sysslar med). Misstag av denna grova magnitud skulle för en företagare innebära konkurs och ruin, för en arbetare uppsägning med dåliga vitsord. Jag anser frågan relevant för i vilken mån verksamheterna som dessa arbetat inom ska kunna betraktas som professionella eller som skyddade verkstäder för inkompetens.

        Om det är lärarna som har ansvar för varje elevs maximala utveckling, med vilken rätt kan då rektor forcera genom ett ökat fokus på exempelvis grupparbete och tematisk undervisning?

        Du skriver att du ”är politiker och det är rektor som leder det pedagogiska arbetet på skolorna”. Betyder det att rektor har full frihet att organisera undervisningen som rektor behagar utan några ramar överhuvudtaget, så länge rektor kan påstå att det sker i enlighet med skolplanen?

        Du skriver att ”2008 fick [skolledningen] ett tydligt uppdrag att utveckla skolan så att man skulle arbeta efter gällande läroplan”. Vem var det som gjorde tolkningen av hur läroplanen skulle konkretiseras i undervisningen?

      • Hej!

        Exempel på saker som brustit är väl t ex hur situationen med lärarfrånvaro och vikarier sett ut, framför allt under hösten. Vi vidtog de första åtgärderna genom att sätta in en förstärkning på vikariesidan i september, men det var uppenbarligen för sent. Samma sak med ekonomi, där vi i september strök de underskott som framkommit under sommaren, men helt uppenbart borde ha agerat mer och / eller tidigare. Överlämningen till den rektor som började i augusti borde också ha hanterats annorlunda. Det var några exempel, och det viktiga framöver är ju att vi säkerställer att samma misstag inte sker igen.

        Det arbete som påbörjades 2008 initerades av förvaltningen men synpunkter hade också framförts av bla föräldrar och elever på olkia sätt. De brister man uppmärksammat bekräftades senare av skolinspektionen, vid deras inspektion 2009, vilket visar att bedömningen var korrekt. Sen får vi från kommunens sida ta på oss att arbetet kanske kunde gjorts delvis annorlunda.

        Det är formellt rektor som leder och fördelar arbetet på skolan, som på vilken arbetsplats som helst. Sen ska ju arbetet ske i god anda och tillsammans med personalen, men ytterst ligger ansvaret på rektor. Att skolans ska organiseras av rektor och inte av politiker framgår tydligt av skollagen, så där gör jag som politiker bäst i att hålla fingrarna borta Som politiker är vårt tydliga budskap att arbetet ska ske i enligt med läroplan och lagstiftning men mer exakt hur man ska arbeta är inte vår sak att avgöra.

        Hälsningar

        Charlotte

  6. Pidda skriver:

    Zaremba verkar i detta fallet vara ute och resa. Och som en kommentar till ovanstående: ska man tycka det är upprörande att lärare har 29 st 40-minuterslektioner i veckan? Jag får det till sex stycken om dagen.

    • Kim skriver:

      Hej Pidda
      Om man bara gör ett rent matematiskt överslag med grund i uppgiften ”29 st 40-minuterslektioner i veckan”, som du lika enkelt fick ”till sex stycken om dagen”, så skulle det bli ungefär så här:
      29×40 min > 6×40 min /arbetsdag
      För varje lektion lägger vi till ett litet tillägg (givetvis alltför litet, men bara för att göra det enkelt för oss) i tid som motsvarar förberedelsetid, vi säger 10 min. Det ger ytterligare 29×10 min/vecka eller 6×10 min/arbetsdag.

      Likadant måste vi lägga till en kort stund för efterarbete, kanske snabb feedback till elev som redovisat en uppgift. Även här lägger vi till det skrattretande låga 10 minuter. Det ger ytterligare 29×10 minuter/vecka, eller 6×10 minuter/arbetsdag.

      Då man som lärare inte undervisar samma elever i samma sal i samma ämne varje 40-minuterslektion, så måste man lägga till 5 minuter i transporttid mellan varje lektion. Det skulle bli 28×5, men då räknar vi bort 5 morgonlektioner och 5 eftermiddagslektioner, så det slutar i 18×5 minuter/vecka, eller i runda slängar 4×5 minuter/arbetsdag.

      Som lärare ska man delta i arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten under 1-2 timmar/vecka.

      Som mentor/klassföreståndare ska klassråd hållas regelbundet och många väljer att ha det en stund varje vecka. För enkelhetens skull säger vi att det får motsvara en 40-minuterslektion.

      En sammanräkning hittills ger:
      Lektioner 29×40 min/vecka > 19,3 h/v
      Förarbete 29×10 min/vecka > 4,8 h/v
      Efterarbete 29×10 min/vecka > 4,8 h/v
      Transport 18×5 min/vecka > 1,5 h/v
      Lärarmöten 60-120 min/vecka > 1-2 h/v
      Klassråd 40 min/vecka > 0,7 h/v
      Totalt 32,7 h/v

      Till det ska läggas tid för oplanerade samtal med föräldrar, uppföljande samtal med elever, spontana motiverande samtal med elever, oplanerade samtal med elever med svåra sociala problem som tyr sig mer till läraren än till kuratorn, visst avslappnat socialt umgänge med elever utanför klassrummet samt övriga ospecificerade sociala aktiviteter som sker på alla arbetsplatser. Vi ligger lågt även här och säger 30-60 min/dag, vilket blir 2,5-5 h/v. Då är vi uppe i 35,2 h/v.

      Som de flesta andra yrkesgrupper/människor har även läraren rätt att ta paus under sin arbetsdag. För att inte verka ogin så räknar vi inte med ett behov av paus varje timme utan säger 3×5 min/arbetsdag. > 15×5 min/vecka ~ 1,5 h/vecka.

      Detta ger en fullständigt uppbokad arbetsvecka på 36,7 h/vecka. Det kan tyckas att det då finns lite marginal upp till ”gemene mans” 40-timmarsvecka.

      Nu vet ju jag att mina tidigare höftade tider gällande för- och efterarbete är helt fel och snittet snarare borde ligga på 15-20 min förarbete och 30+ minuter efterarbete per lektion. Då blir veckotiden helt skev och landar istället på över 48 timmar per vecka! Inte ens en kommunal lärare med ferieanställning som har 45 timmars arbetstid per vecka (35h på arbetsplatsen och 10h förtroendetid på valfri plats) hinner ju med allt det där!

      Lägg sedan till allt extraarbete i perioderna med nationella prov så förstår du nog att det går inte att smeta ut all arbetstid utanför klassrummet under arbetsåret så att det får plats under en normal arbetsvecka. Resultatet blir att många lärare jobbar långt fler timmar varje vecka än de anställts och får betalt för, utan övertidsersättning.

      Alla dessa siffror och medföljande babbel är bara för att påvisa att det går INTE att enkelt bara räkna antalet lektioner för att låta påskina att man känner till arbetsbelastningen på en lärare. Trots det har jag ändå utelämnat åtskilliga aktiviteter som de flesta lärare också måste ägna sig åt varje dag, som snabbt äter veckotimmar.

      • fd rektor skriver:

        Kim!
        Det finns ingen tvekan om att de allra flesta lärare jobbar många timmar per vecka. Men det intressanta är om dom jobbar RÄTT.
        Ser du inget alternativ till att räkna tiden i 40 min lektioner ? Där man dessutom skall springa mellan salar ock klasser.
        Med ett traditionellt schema får varje lärare och varje elev lägga onödig energi på att starta och stoppa. Det kan alltså bli 5-7 gånger per dag. Vi vet att mycket tid och energi går åt till detta. Därtill kommer att både elever och lärare skall ha med rätt material till rätt lektion. Det läggs ner oerhörd tid på den kanske vanligaste frågan i en vanlig högstadieskola: Var är din penna och dina böcker? Dag efter dag och vecka efter vecka – utan att man funderar på något annat sätt att organisera verksamheten.
        Jag letar förtvivlat efter termen lärarlaget i de många skolbloggar jag följer. I ett väl fungerande lärarlag arbetar man konstruktivt med både schema och elevers/lärares tid.
        jag vet att det finns sådana goda exempel. Någon borde omedelbart börja samla dessa exempel och publicera dom.
        Det finns verkligen lärarlag som arbetar RÄTT – det är dom vi måste lyfta fram, inte experters, journalisters och politikers åsikter och gissningar om hur det är.

  7. ddr skriver:

    Det syns att du har fått eller inhämtat själv någon form av undervisning/kunskap i PR/kommunikation, som du visar genom dina svar i komentarer. Men. Enkelt sagt, folk kan urskilja ändå att det är bara struntprat o en massa tomma ord som inte förklarar/ursäktar situationen.

    • Hej!

      Anar att DDR inte delar min politiska ståndpunkt.

      Jag har ägnat mig åt politik i snart 20 år. Förhoppningsvis har jag lärt mig något om verktygen på vägen, även om man kan undra ibland :-).

      För att vi ska vara trovärdiga handlar det helt enkelt om att lösa de bekymmer som finns på skolan. Det jobbar vi med nu.

      Hälsningar

      Charlotte

  8. Kalle skriver:

    Det råder tydligen samma retorik i alla kommuner och alla partier oavsett färg. ”Det finns inget direkt samband mellan ekonomi och kvalitet”
    ”There is nothing such as a free lunch” svarar jag.

    Om det finns en politiker i Sverige som på allvar är så dum att de tror på denna ekvation tycker jag att de skall arbeta gratis. Dels för att jag inte vill betala och dels för att de tydligen skulle arbeta lika bra.

    Såhär ligger det till: Mer pengar i skolan ger bättre kvalitet. Även i min kommun heter det att lärarna och skolorna kan effektivisera sin verksamhet med befintliga eller krympande resurser om de arbetar annorlunda.

    Zaremba beskriver hur jäkla illa det går när man låter politiker ”peta i detaljerna” och beskriva vad ett annorlunda arbetssätt innebär.

    Då återstår alternativet piska lärarna hårdare. 29 i stället för 25 timmar undervisning. Tror man på allvar att en kock gör godare mat eller att en målar fixar ett snyggare rum om de får kortare tid på sig så…

    Själv tycker jag att mandatperioderna för kommunpolitiker med ansvar för skolan borde kortas till en termin. Det kanske hade givit ett alternativt arbetssätt som gav barnen kunskaper och hopp om framtiden.

    • Hej!

      Det är möjligt att dú tycker så men forskningen visar faktiskt att det inte finns något direkt samband mellan antalet instoppade kronor och skolans kvalitet. Du har således fel. Och det handlar alltså om forskning och inte om mitt tyckande. I en akut situation, som den som uppstått på skolan framför allt under hösten, tror jag att mer pengar är en förutsättning för att få saker och ting på plats men långsiktigt är andra parametrar är viktigare. Stabilitet och arbetsro till exempel, liksom att få hela arbetsgruppen att arbeta tillsammans mot tydligt utstakade mål. Vi kommer att satsa mer pengar också men enbart det skulle inte lösa några som helst problem. Om du vill läsa mer om forskningen kan du t ex titta in på SKLs hemsida.

      Jag vet inte riktigt vad du syftar på i Zarembas artikel när du hänvisar till detaljpetandet. Det är politiker som stiftar lagar och beslutar om läroplanen, det är riktigt. Lokalt har vi varit tydliga med att dessa dokument ska följas. För mig är inte detta att peta i detaljer, snarare en självklarhet. Jag utgår från att alla kommunpolitiker vill se att lagar följs, det är en grundläggande del av uppdraget.

      Vi ställer inga andra krav på arbetsinsats på Tolvåker än vi gör på kommunens andra skolor, på övriga skolor är denna diskussion inte alls aktuell.

      Charlotte

      • Rektor skriver:

        Hej!
        Först en eloge till dig som vågar ta frågorna här, och som dessutom gör det på ett mycket bra sätt. När det gäller relation pengar/kvalitet vill jag dock komma med en invändning. Man kan inte, som du, helt enkelt avfärda samband med at hävda att forskningen visar på at det inte finns något sådant. Om du föreställer dig att ni satsar 0 kr på utbildning per elev inser du säkert att eleven inte kommer att få någon utbildning. Någonstans mellan 0 kr och den skolpeng ni nu ger eleverna ligger brytpunkten där det är möjligt att ge en utbildning överhuvudtaget. Vad forskningen är oenig om är var den brytpunkten ligger, och hur stor det sedan spelar för kvaliteten hur mycket över brytpunkten man lägger sig. Spelar det roll om man har råd med undervisningsmaterial? Om man har råd med undervisande lärare? Om man har råd med stödinsatser? Ja, forskning visar t.ex. tydligt att handledning är avgörande för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Det är därför vi säger att de har ett behov av särskilt stöd – stödet är avgörande. Politikers tendens att naivt hänvisa till att forskning inte visar något tydligt samband mellan kvalitet och ekonomi är alltså en förenklad läsning av resultat, som tyvärr leder till en förenklad och förvanskad bild av verkligheten.

      • Hej!

        Jag säger naturligtvis inte att pengar är helt utan betydelse. Min poäng är snarare att man inte kan förvänta sig förändring genom att enbart lägga in mer pengar, man måste vara mycket medveten om vad det är som gör en skola framgångsrik. SKL har givit ut en rapport i vilken man pekar på följande faktorers betydelse för en framgångsrik skolkommun:

        Lyfter fram kompetenta lärare

        Har höga förväntningar

        Jobbar med utvärdering och uppföljning

        Har fungerande relationer och en god kommunikation

        Har en tydlig ansvarsfördelning

        Fångar upp barn i behov av särskilt stöd

        Har samsyn kring mål och inriktning

        Rapporten bygger bland annat på studier från OECD och en meta-analys gjord av Hattie, J.A.C. (2008) Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievment

        det var väl lite kortfattat hur jag menar.

        Hälsningar

        Charlotte

  9. fd rektor skriver:

    Charlotte Lindblad
    Måste säga att dina svar gör mig glad. Har sällan sett en politiker med sådan ambition att delta i en debatt utan att hemfalla åt slagord.
    Jag förstår på dina kommentarer att Kävlingeskolan har varit en av alla de traditionella högstadieskolor som fortfarande är alltför vanliga i Sverige. En skola där adjunkter kör sin gamla trötta undervisning – med stöd av LR facket.
    Min fråga till dig är: Hur ser du på Björklunds ideer? Han verkar tro att en återgång (fast på många håll har man ju som sagt inte kommit längre) till en gammal trött skola där läraren har alla svar och sanningar och där elevens uppgift är att genomskåda vilka svar läraren vill ha.
    Vi som jobbat i skolans värld vet att det stora problemet är att skolan inte är intressant för eleverna – speciellt ointressant är den för pojkarna och allra mest ointressant är den får invandrarpojkarna.
    Löser vi det med statlig styrning, katederundervisning och fler prov?
    Det är intressant (och en smula oroande) att jag som vänstersosse allt oftare finner mig vara överens med en moderat skolpolitiker.
    Men kanske det är så att både nyliberala och progressiva inser att vi behöver mer frihet och friare arbetsformer samt mer fokus på individens utveckling.
    Det skall bli spännande att se om Juholt och hans nya garde vågar tänka fritt i dessa frågor. Vad händer om kommunala moderatpolitiker vågar stå upp mot Björklund?

    • Esteban skriver:

      fd rektor

      Vad får dig att dra slutsatsen att det är undervisningens (eller snarare undervisningsformens) fel att elever är ointresserade? Varför kan det inte bero på att livsvillkoren för unga idag är sådana att det ställs lägre krav samtidigt som de är vana vid konstant underhållning?

      Det enda som ska räknas är att eleverna i klassrummen lär sig de kunskaper de behöver. Du skriver om ”En skola där adjunkter kör sin gamla trötta undervisning”, men jag undrar vad för slags ny pigg undervisning du efterfrågar. Detsamma gäller mer eller mindre för de flesta ämnen, men låt oss ta matematik. Vari ligger problemet med den ”gamla trötta” matematikundervisningen? Hur lär man ut matematik på ett nytt och piggt vis? Har alla de skolor i världen som under årtionden, ibland århundraden, lärt ut matematik på det ”gamla trötta” viset hela tiden haft fel?

      • fd rektor skriver:

        Esteban!
        Du gör det alltför enkelt för mig. Matematiken är det allra tydligaste exemplet på trött undervisning.
        Jag roade mig ofta med att gå omkring i klassrummen under mina 10 år som rektor. Uppskattat av eleverna men inte alltid lika uppskattat av lärarna (men dom vande sig). Det var ofta (nästan alltid) väldigt tyst på de mattelektioner jag bevistade. Denna tystnad berodde på att eleverna koncentrerat tävlade om att komma så långt som möjligt i matteboken. Alla förväntades göra samma sak på samma tid – (för övrigt ett av de allra stäörsta felen i dagens skola). Detta betydde at det satt mattebegåvningar och löste uppgift efter uppgift av sådant de redan kunde. Ett otroligt slöseri.
        Andra elever tillbringade det mesta av mattelektionen med armen i lufter – eller i kön fram till katedern. De saknade grunder för det de förväntades lösa – de jobbade också med fel saker.
        All forskning, liksom läroplaner och råd inför nationella prov betonar mycket starkt att det inte skall vara tyst på en mattelektion. Läraren bör visa, förklara och diskutera med eleverna – i helklass men också i grupper och individuellt. Eleverna bör också tillbringa mycket tid med att diskutera med varandra. Därtill har varje elev rätt att arbeta på sin nivå – vare sig över eller under utan precis där ny kunskap och nya insikter kan skapas.
        Allt detta sker alltså väldigt sällan i svenska skolor idag.
        I trötta skolor och med trötta lärare gör man som man alltid gjort utan att förstå vad forskningen säger.

    • Hej!

      Tack för dina positiva ord. I grunden tycker jag att den ansats som görs från Björklunds sida är rätt. Kraven på stärkt kvalitet, fokus på kunskap och en god lärarutbildning, lärares karriärvägar etc. Samtidigt har jag svårt att förstå den stora betydelse Björklund m fl sätter i frågan om ett eventuellt förstatligande av skolan. Jag tycker också att man hänger upp sig för mycket på frågor som lärarlegitimation, formell ämnesbehörighet etc. För att inte tala om diskussionerna om kepsar och slöjor. Missförstå mig rätt, jag ser naturligtvis hellre utbildade och behöriga lärare än icke-behöriga outbildade men alla som har satt sin fot i en svensk skola vet att en formellt behörig lärare inte alltid är på rätt plats bara i kraft av sin utbildning. En skola med fokus på kunskap ska väl ägna sig åt just detta och inte berätta för eleverna, ofta vuxna sådana, vad de bör ha på sina huvuden?

      Jag tycker rent allmänt att skoldebatten i dag har blivit väldigt svart-vit. Statlig skola eller kommunal? Tematiskt arbete eller katederundervisning? Antal undervisningstimmar i veckan? När man tappar nyanserna är det i bland svårt att bli konstruktiv. Måste det alltid vara antingen eller? Nog kunde vi hoppas på enmer fördjupad diskussionen än så? En skola som ska fungera för alla elever måste ju kunna erbjuda en varierad undervisning och lärare ska naturligtvis ha en dräglig och god arbetsmiljö, men en god skola är inte ett rutmönster där man enkelt kan sätta kryss på rätt ställe.

      En viktig faktor i den fortsatta skoldebatten tror jag är frågan om kommunens roll som arbetsgivare. Hur ser vi till att behålla duktiga lärare och rektorer? Hur använder vi lönesättningen för att det ska lönar sig också rent ekonomiskt att vara en god pedagog? Hur får vi ett klimat på våra skolor där man känner att man är med och påverkar? Det är viktiga frågor som jag kommer att titta mer på framöver.

      Charlotte

      • Kent Jacobsson skriver:

        Hej Charlotte,
        Jag kan hålla med dig att debatten blivit ”svart eller vit” som du kallar det… för sex månader sedan hade jag inte förstått varför – nu börjar jag göra det…
        I grunden har jag klart borgerliga värderingar men ju mera jag sätter mig in i skolans värd – ju mera blir jag övertygad om att kommunaliseringen av den svenska skolan var ett av de största misstagen i den svenska historien.
        Det finns t ex klara grundproblem i dagens modell… tänk att du har en skolchef för en kommuns skolor, en kompetent (förhoppningsvis) person som jobbat länge med skolfrågor och har en gedigen utbildning. Sedan har du i kommunerna ofta en fritidspolitiker som skall ta ut ”färdriktningen för skolan i sin kommun”. Detta är en person som ofta har ett helt annat yrke, kanske inte ens är van att ha personalansvar som skall få ihop livspusslet med att jobba, vara förälder med allt vad detta innebär som att läsa läxor med barnen, skjutsa/hämta på fotbollsträning och sedan hålla på med politik och dessutom kunna ”styra en skolchef” om man har detta ansvar. Det är bara en tillfällighet om detta blir riktigt bra – det finns alldeles förstora risker att detta blir helt fel för den stackars politikern generellt sätt helt enkelt inte har rimliga förutsättningar att göra det jobb som krävs – framförallt om det är något som inte fungerar som det skall. I vår kommun har vi t ex en s.k. kvalitetsstrateg som trots att personen jobbar med detta på heltid i många – inte förstod och inte slog larm. Du säger själv flera gånger i olika forum att ni politiker inte fick informationen om status på Tolvåkersskolan.
        I vår kommun fanns det t ex inga klara mål vad man ville uppnå med skolan – det är ju vi föräldrar som påpekat detta flera gånger under hösten. Vi föreslog topp 10 inom 3 år – ni valde topp 20 på 5 år.
        Skiftar det sen till och från med den politiska majoriteten mellan valen så kan ju lappkasten bli fullständigt förödande för tjänstmännen.
        Sedan kommunaliseringen har dessutom lärarnas status och löner sjunkit radikalt. När jag t ex lyssnar på en lärare (otroligt duktig) på en gymnasieskola i Lund som efter 25 år i yrket tjänar drygt 26.000 kr i månaden så blir jag alldeles matt. Du säger själv att du efter 5 år som orförande i kultur förvaltingen ”skall börja titta på hur det ekonomiskt skall löna sig ekonomiskt att vara en duktig pedagog” – hur många lärare har tröttnat bara under din tid du varit politiskt ansvarig för skolan?
        I och med att skolan är en av de största kostnaderna i kommunerna så är det alldeles för stora risker att skolan blir en budget regulator – vi sparar lite på underhållet (hur många rapporter om mögliga skolor runt om i Sverige har vi sett de senaste åren), sparar lite på läromedel osv.
        Fram till och med detta år har Skolinspektionen dessutom varit en tandlös tiger som inte kunnat trycka på med eftergifter som svider – man har bara kunnat skriva fler rapporter… som kommunerna ignorerat.
        Nu börjar korthusen falla runt om i Sverige och det fungerar inte längre att laga med tejp och klister..
        Mvh
        Kent

      • Hej!

        Man kan naturligtvis ha olika uppfattning i frågan om huruvida skolan ska vara statlig eller kommunal. Jag tror dock inte att det är den frågan som är avgörande för hur skolans kvalitet utvecklats. Jag ser däremot mycket positivt på en rad av de förändringar som görs på riksplan av regeringen (nya läroplanen, skollagen, fokus på en förbättrad lärarutbildning, satsningar på kompetensutveckling etc) , inte minst för att ambitionsnivån för skolan brett verkligen har höjts rejält. Jag ser också positivt på skolinspektionens ökade sanktionsmöjligheter. Jag är säker på ätt detta arbete kommer att leda till förbättrade resultat för Sveriges elever men ser inte att ett förstatligande skulle behövas för det.

        Din analys är både rätt och fel tycker jag. I några delar behöver vi nog reda ut hur det politiska uppdraget ser ut. Som politiker är inte uppdraget att vara expert. Det gäller oavsett om du är politiker lokalt eller på riksplan. En statlig skola skulle också styras av politiker, och så är det ju redan i dag eftersom en stor del av skolan styrs på riksplan. Vårt uppdrag som politiker är att företräda våra väljare och därmed de människor som bor i kommunen/valkretsen. Experterna är de som är anställda. Vi jobbar ganska hårt med att ha en tydlig gränsdragning mellan vem som gör vad i den kommunala processen

        Jag är således inte chef åt någon av de tjänstemän som finns i kommunen och har således inget direkt personalansvar. Kulturchefen är underställd kommundirektören, därefter är t ex skolchefen underställd kulturchefen.

        Vi politiker styr genom att sätta mål, avsätta medel och följa upp. Kommunens tjänstemän ska genomföra de politiska besluten i praktiken. Vi har jobbat mycket med att höja nivån i kommunens skolor. Tidigare har vi inte tydligt satt ett konkret mål, det var nog en miss, men vi har haft en tydlig ambition att klättra resultatmässigt. Det har vi också gjort under de år som gått sedan alliansen tog över.

        Vi har vidtagit en rad åtgärder för att detta ska ha varit möjligt, bland annat genom en konkret handlingsplan för högre måluppfyllelse som antogs 2008, genom beslut om att alla skolor (och förskolor) ska kvalitetscertifeiras genom Qualis, genom riktade satsningar för att stärka skolan etc. Vad vi kan se är att uppföljningen av besluten inte fullt ut fungerat. En anledning är nog att det på förvaltningsnivå varit för oklart om vem som haft ansvaret. På de flesta skolor har arbetet fungerat väl, men på Tolvåker har det brustit och där behöver vi säkerställa våra rutiner att detta framöver inte ska vara möjligt.

        Vad gäller lärarnas löner så är min uppfattning att mer differentierade löner vore bra. Så har jag alltid tyckt. Min möjlighet att påverka lönesättningen har dock varit liten. Facket har t ex motsatt sig detta. I dag tycker jag mig se en större öppenhet för ökad lönespridning och jag hoppas att vi kan göra något av det. Det finns dessutom andra vägar att jobba med karriärutveckling, vi arbetar för att förstärka och förtydliga rollen som arbetslagsledare, kommer att se över möjligheten till lektorstjänster etc. Sen är ju lönerna i offentlig sektor generellt låga, det gäller inte bara i skolan och inte bara i den kommunala delen utan även statligt.

        Det du skriver om pusslande för kommunpolitiker är ju i någon mån korrekt. Visst är det ett pusslande att få situationen att funka med politik/jobb/övriga livet. Jag skulle hellre se t ex ett system med färre politiker än i dag, men på heltid i en kommun för att öka kompetensen men det är inte mitt beslut. Ett sådant beslut skulle också minska möjligheten för mindre partier att vara representerade, innebära färre folkvalda osv och det har andra nackdelar för representativiteten så det finns både för- och nackdelar.

        Vad gäller det konkreta målet för kommunens skolor så vore ingen gladare än jag om vi tog oss till topp 10 inom 3 år. Jag tror inte alls att en topp 10 placering är omöjligt på sikt men det kan ta lite mer tid. För mig är det viktigt att det mål som sätts är realistsikt att uppnå och då tror jag mer på en topp 20-placering inom 5 år.

        Charlotte

  10. Tack för alla kommentarer. Jag kommer att svara er men hinner inte just nu. Återkommer så fort jag har möjlighet!

    Charlotte

  11. […] Charlottes blogpost försöker hon få det till att Zarembas artikel skulle vara ett inlägg med tydlig inriktning för […]

  12. Kent Jacobsson skriver:

    Hej Charlotte,
    Jag tycker det är bra att du tar debatten och respekterar all den tid detta måste ta…men jag tycker din argumentation blir rätt generaliserande och onyanserad – precis det du anklagar Maciej för.
    Ett par exempel;
    – Du återkommer gång på gång till att eleverna på Tolvåkersskolan har bättre betyg en genomsnittet. Ja, det må så vara och många av oss föräldrar tycker nog att det är trots Kävlinge Kommuns sätt att hantera situationen – inte tack vare. Har man 10 olika mattelärare på 5 terminer så är det inte kommunens förtjänst att man får MVG. Men framförallt så är det ju inte så att betygen nu har rusat för att kommunen plockat in några extra lärare. Betygsnivåerna var där tidigare och ändå får skolan en av det hårdast skrivna rapporter som Skolinspektionen någonsin gjort, 38 sidor lång! Du glömmer skriva om den extrema press våra tonåringar får utstå som gör att de inte kunde sova om nätterna för sin oro om de kommer in på den skola den drömmer om eller om de verkligen har den kunskap som betygen borde innebära. Du glömmer att man i rapporten skriver sida efter sida att kommunen bryter mot lagen! Detta är oavsett vilka betyg man har.
    – Då får det att låta som att Tolvåkersskolan är den enda skolan i kommunen som har problem. Varför tror du att Skolinspektionen tidigarelägger den planerade översynen av kommunen samtliga skolor med två, dvs skjuter på inspektionen av andra kommuners skolor för att först titta på Kävlinge – för att man inte har något annat att göra? Självklart inte – precis som man sa till oss föräldrar så har man fått indikationer att det är fler skolor som har problem.
    – Du säger vidare att Bengt Olsson, fd rektor på skolan inte varit anställd sedan 1998 och därför inte vet … hur tänkte du nu? Vi alla föräldrar visste vad som hände trots att vi varken har skola som profession eller jobbar med politik. Men ingen av alla dem på kommunen som trots allt jobbar med skolan på heltid förstod vad som hände år efter år. Är man läskunnig så räcker det ju faktiskt rätt långt med att läsa Sydsvenskan och Skånska Dagbladet. Jag har en hel pärm som är proppfull med de 3 senaste årens artiklar om Tolvåkersskolan.
    Mvh
    Kent

    • Hej Kent!

      Du verkar ha gott om fritid, kanske du skulle bli kommunpolitiker .

      De flesta synpunkterna har jag kommenterat tidigare. Jag vill bara lägga till en kommentar kring detta med att inget gjordes på Tolvåker. Det är ju inte sant, och det vet du. Vi har sett de problem som funnits på skolan och försökt lösa dem sedan vi tillträdde i nämnden 2007.

      Kommunen påbörjade ett omfattande arbete på skolan 2008. Det var på väg att utveckla skolan mycket positivt, fram till i våras skulle jag säga om man förenklar lite. Om det tror jag att vi är överens, jag vet i alla fall att väldigt många andra föräldrar tycker så. Jag är medveten om att alla lärare inte delar denna uppfattning och det är ju ett tecken på att det arbete som påbörjats inte fullt ut var lyckosamt, men riktningen var rätt. De konflikter som funnits på skolan, och som är en orsak till medias rapportering, är ju en effekt av att man påbörjade en förändring som alla inte var bekväma med. Med facit i hand borde man haft mer konsultstöd och mer stöd av företagshälsovården i denna process.

      Vad som däremot är uppenbart är att denna process avstannade när den förra skolledningen försvann. Där borde kommunen säkerställt att överlämningen fungerade mycket bättre. Det är också uppenbart att de problem som eskalerade på skolan under hösten skedde utan att våra interna system larmade, också det måste åtgärdas. Vi vidtog de första åtgärderna för att kvalitetssäkra verksamheten redan i början av september men de åtgärder som vidtogs var för små och för sena.

      Det som är viktigt nu är att lärare och elever får arbetsro tillsammans med den nya rektorn. Lärarna och rektor behöver samla sig kring sin nya organisation och kring att forma skolan efter de nya styrdokument som gäller. Vi kommer att följa skolan noga under våren och därefter och se till att de får det stöd de behöver i den processen.

      Charlotte

      • Kent Jacobsson skriver:

        Charlotte,
        Nej, vi i föräldragruppen har inte gott om fritid och vi har inte lagt ner allt detta arbete för att vi tycker det är kul. Vi gjorde det för att vi hade ett helt gäng förtvivlade ungdomar som helt höll på att tappa förtroende skolan och de vuxna som styr den. Vi kunde inte kräva att våra ungdomar skulle satsa vidare om vi inte själva stod där på barrikaderna tillsammans med dem.
        Jag har läst igenom dina svar på mina senaste inlägg, funderat en del och är rätt besviken. Det är som en blek kopia på Henry Kissingers berömda kommentar när han skulle träffa ett gäng journalister – ”Who has the questions for my answers”?
        Jag tänker på historien med Kejsarens nya kläder.. Synd att han inte kunde referera till SKL och säga att jag inte är alls naken.. det är statistiskt belagt.
        Jag tänker på dagens artikel i Sydsvenskan om stödet till kommuninnevånarnas fritid, föreningar, bibliotek, musik skola, sport anläggningar mm där revisorerna sågar Kultur och Fritidsnämnden – ”man har ingen vision och insatserna är fokuserade på kostnadseffektivitet”… jag tycker bestämt att jag känner igen dessa formuleringar… javisst ja, det var ju samma sak som vi hörde om skolan..
        Att bli kommunalpolitiker? Tanken har slagit mig mer än en gång, men det går snabbt över.
        Det är något märkligt med Kävlinge Kommun..
        Precis som att det är viktigt för ungdomar att inte bli överviktiga så finns det en fara när man minskar matintaget alltför mycket, de blir besatta av sin kropp och tänker inte på något annat än att de skall vara smala – man självsvälter sig. Det kallas anorexi.
        Det är bra att vara sparsam med kommuninnevånarnas skattepengar. De politiska partierna i Kävlinge kommun verkar dock alla ha en anorektiskt inställning till pengar.
        Dessutom är jag nog alldeles för resultat orienterad..
        /Kent

      • Hej igen!

        Vi kommer nog inte längre i detta just nu. Vi har helt enkelt olika uppfattning om hur kommunens skolor generellt fungerar och om hur det är i kommunen i stort. Vi har haft stora problem på Tolvåker, som vi arbetar för att lösa, men det gör faktiskt inte att hela kommunen är så usel som du vill påskina. Du får naturligtvis tycka vad du vill men de flesta som bor i kommuen trivs ändå tämligen bra med den boendemiljö som finns här, vi ligger över genomsnittet i de flesta mätningar som görs.

        När jag (med en smiley) konstaterade att du hade gott om fritid syftade jag på alla dina inlägg här på min blogg, inte på den tid som du och andra föräldrar lagt ner från början. Det är i bland svårt att uppfatta nyanser i skriven text men det var så jag menade.

        Charlotte

  13. Manne skriver:

    Nu gör ni så här. Skolpolitiker åker till grannländerna och kollar hur gör dom? Vi har bevisligen hammnat efter. Till dig röd sosse fd rektor. Vadför gjorde du inget när du såg att något va fel på mattelektioner???

    • fd rektor skriver:

      Manne!
      Det är tyvärr inte så att rektorer kan gå in och styra upp allt. Visst försökte jag starta utveklingsarbeten mm mm.
      Men till slut orkade jag faktiskt inte längre.
      Som exempel fick jag många kommentarer från kollegor om en lärare som var uppenbart olämplig – men när jag tog en diskussion med denne och han grät ut i lärarrummet så slöt lärarkåren upp bakom sin kamrat.
      Varför tror du jag är fd rektor – liksom många andra kompetenta och stridbara manliga rektorer hoppade jag av.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: